E-böcker och köpoäng

Prissättning av digitala produkter

Utgivare av rent digitala produkter måste hantera utmaningen som sker när konsumentens trösklar blir allt lägre. Underhållningsbranschen har nått långt i sin digitalisering med tjänster som Spotify, Netflix och Readly. Digitaliseringen av samhället medför särskilda utmaningar för gamla allmännyttiga institutioner som bibliotek. De allmännyttiga bostadsbolagen med sina köpoäng är inte förskonade. Likheterna med biblioteken är många.

Bibliotek och gratis produkter

Bibliotekslagen anger att alla Sveriges kommuner ska ha folkbibliotek.

Folkbiblioteket skall som lokalt kunskapscentrum göra alla slag av kunskap och information lätt tillgänglig för sina användare.

-- UNESCO:s folkbiblioteksmanifest

Bibliotekens uppgift som fri källa för information är idag inte lika självklar.

Låntagarens kostnad

Att låna en e-bok är i princip gratis i både tid och pengar som låntagare. När man tidigare var tvungen att ta sig till biblioteket, hitta det fysiska verket och passa återlämningsdatum och förseningsavgifter sker idag allt detta digitalt och automatiserat. Konsumentens besvär och transaktionskostnad går mot noll vilket ökar efterfrågan.

Utgivarens pris

Att skapa en digital kopia är närmast gratis för utgivaren. Den enda relevanta kostnaden för information som text och media ligger idag i upphovet av originalet. Verkets skapare och utgivare behöver fortfarande täcka sina kostnader för författande och marknadsföring. Den klassiska prismodellen med utbud och efterfrågan sätts delvis ur spel när utbudet är obegränsat. Istället måste priset sättas enbart efter en uppskattning av efterfrågan på respektive verk.

Biblioteken lånar ut gratis

Bibliotekens ideal om fri information innebär att utlåning är gratis och täcks av skatteintäkter. När utlåningar är digitala kopior har antalet utlåningar per verk inte längre någon naturlig gräns. Detta innebär att populära böcker inte längre kräver någon kölista och alla som vill läsa de senaste bästsäljarna skulle kunna göra detta.

Att konkurrera med gratis

För konsumenten är det lika enkelt att låna som att köpa ett verk. Detta innebär att kommersiella aktörer tvingas konkurrera med kommunen. Till skillnad från kommunen får dessa inte ta ut skatt för att täcka sina kostnader. Detta är uppenbart en marknadsbrytande situation.

Konstgjorda begränsningar

För att inte helt slå ut kommersiella bokförsäljare har de flesta bibliotek begränsningar. Likt tidigare finns ett tak för antalet samtidiga lån per låntagare. Utöver detta inför många bibliotek även ett tak för antalet samtidiga lån per verk och härmar den tidigare fysiska begränsningen. Detta innebär att de senaste bästsäljarna inte längre omedelbart finns fritt tillgängliga. Andra aktörer har då möjlighet att sälja till de som vill ha bästsäljaren omedelbart.

Bostadsköer

Kommunens allmännyttiga bostadsbolag kräver i regel att bostadssökande budar på lägenheter via ett tidsbaserat poängsystem. Dessa system kallas missvisande för bostadsköer. Den som registrerade sig i systemet tidigt har fler poäng än den som registrerat sig sent och vinner därför bud på lägenheter. Eftersom Sverige har en grav bostadsbrist krävs ofta många års poäng för att få kontrakt. Likt bibliotekets e-böcker är dessa poängsystem idag helt digitala, och bostadssökande registrerar därför sig i så många kommunala bostadsköer de kan för att maximera sina möjligheter till bostad i framtiden.

Bostadssökares kostnad

Länge har dessa registreringar krävt en relativt stor insats av användaren och antalet registreringar har därför i praktiken begränsats till ett fåtal. Omständliga formulär och krav på löpande uppdatering har gjort att kostnaden upplevts hög. Genom att förenkla hanteringen av dessa system tas denna tröskel bort, och bostadssökande kan i praktiken delta i så många bostadsköer de vill. Detta innebär i praktiken att de ingår i systemet hos alla kommuner, eftersom de inte vet hur framtiden kommer att se ut.

Bostadsbolagets pris

Till skillnad från lägenheter och e-böcker är det närmast gratis för kommunen att framställa köpoäng. Det är ett påhittat system som är frikopplat från det faktiska värdet som ju finns i lägenheterna. Det finns således få anledningar att faktiskt införa begränsningar.

Bostadsköer och konstgjorda begränsningar

Tyvärr tror allt för många bostadsbolag att en bostadskö är en kö. I en kö påverkas ju kötiden ju fler som står i den, vilket skulle innebära att Linköpingsbor skulle kunna tränga undan skurupsbor i Skurups bostadskö. Men eftersom det är ett poängsystem med budgivning påverkas det inte av passiva användare som aldrig budar. Värdet för de aktiva användarna påverkas alltså inte av att antalet passiva användare ökar.

Effektivisering av bostadsköer

Till följd av bostadsbolagens missförstånd vill många införa begränsningar i poängsystemet för att hindra att det växer. Detta är att försöka backa den tekniska utvecklingen och leva i det förflutna. Det naturliga är att uppdatera systemet till dagens digitala verklighet. Här finns flera alternativ.

Ett närliggande alternativ till bostadskön vore att helt gå på datum för senaste flytt. I praktiken skulle detta innebära att folkbokföringen helt skulle ersätta alla poängsystem hos kommunerna. Detta är det naturliga steget ifall man likt idag anser att senaste flytt är ett bra sätt att mäta behov av bostad.

Ett annat alternativ är att komma till rätta med orsaken till att mångåriga bostadsköer alls existerar. Men det vore ju att lösa faktiska problem.