Bostadsköer och rent-seekers
I Sverige är den offentliga sektorn stor internationellt sett. Detta innebär att stat och kommun har större makt och inflytande över mycket. En sådan maktfaktor är bostadsköerna och särskilt de största i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala.
Betalköer
De flesta bostadsköer i Sverige är givetvis gratis. Det är svårt att ta betalt utan att leverera något värde. Värdet hos bostadsbolagen ligger ju i bostäderna, inte i deras godtyckligt konstruerade kösystem.
Kommuner som “rent-seekers”
Det ekonomiska begreppet “rent-seeker” beskriver aktörer som försöker ta in avgifter utan att leverera värde. Eftersom detta strider mot grundläggande marknadsekonomi är det vanligtvis bara monopol och myndigheter som kan lyckas med detta. Med detta i åtanke är det därför mer förståeligt att det främst är de största bostadsköerna som tar ut avgift, trots uppenbara stordriftsfördelar. Eftersom detta vanligtvis är ett vedervärdigt beteende regleras avgiften givetvis via lag. Det finns ingen lag som tvingar bostadsköer att ta ut avgift. Kritik mot betalköer och andra “rent-seekers” är utbrett över hela Sverige, se exempelvis Uppsala och Luleå.
Bombning och hyresreglering
Sverige har sedan 1942 hyresreglering för hyresrätter. I ekonomisk forskning är det tydligt klarlagt vilka negativa effekter som följer med hyresreglering. Nationalklenoden Assar Lindbeck sammanfattade kort:
Näst efter bombningar är hyresregleringar det säkraste sättet att förstöra en stad på.
Långa bostadsköer är uppenbart, men även underskott av hyresrätter, sämre rörlighet och framväxten av svarta marknader. Att svarta marknader växer fram är oundvikligt när ett hyreskontrakt i Solna är värt en halv miljon kronor och andrahandshyror i bostadsrätter är dubbelt så höga som förstahandshyror i hyresrätter. Hela 93 procent av svenskarna bor i en kommun med bostadsbrist. Se Ekonomifakta om Hyresreglering och Timbro: Nio problem med hyresregleringen.
Decennier av väntan
De långa bostadsköerna bidrar till låg rörlighet på bostadsmarknaden. Detta innebär att människor som behöver flytta hindras från att hitta bostad. Dessa är bland andra studenter och unga människor som flyttar för jobb på ny ort, men även de som drabbas av nya livssituationer. Ifall dessa saknar köpoäng är det oerhört svårt att säkra bostad, utan man förvisas till inneboende eller liknande. Indirekt innebär det även att boende tvingas till att bo kvar i lägenheter som inte längre motsvarar deras behov när de egentligen vill flytta till ett nytt boende.
Bostadsköers krav och avvisning
Bostadsbolagen krav på att samla köpoäng leder rimligtvis till att så sker. Vidare, om det går att sänka kostnaden för att samla köpoäng leder detta vanligtvis till att man ser om sin framtid och ställer sig i så många bostadsköer man kan. Få om någon kan säkert veta hur framtiden utvecklas.
Många hyresvärdar låtsas vara upprörda över att deras bostadskö används. Om det är uppriktigt får de gärna förklara varför man inte ska ställa sig i deras bostadskö trots mångåriga krav på kötid. Något annat vore direkt förolämpande mot deras köande.